Om genrepedagogik

Alla sammanhang har sitt språk
Vad vill jag säga, till vem och i vilket sammanhang? Vi behöver anpassa vårt språk hela tiden beroende på vilken situation vi befinner oss i. För elever är det oerhört viktigt att lära sig skolspråket som skiljer sig från deras vardagsspråk. Denna erövring av språk är helt avgörande för hur du ska lyckas i skolan.

Språkliga mönster för olika sammanhang
Enligt senare forskning lär man sig språket bäst om det sker samtidigt med annan inlärning. Genrepedagogiken kan i detta sammanhang ge lärare ett verktyg att arbeta parallellt med språkutveckling och ämnesundervisning. Arbetssättet hjälper elever att upptäcka de språkliga mönster som finns och som ger tillträde till olika sammanhang.
Hur förklarar man förloppet i ett experiment? Vad krävs för att fånga en läsares intresse i min text om stenåldern? Hur kan jag övertyga andra om att göra någonting, vad krävs för en bra argumentation? Vad ska inleda en instruktion för att den ska nå rätt mottagare?
Genrepedagogiken handlar om att närma sig språket och ny kunskap i ett visst ämne genom att tillsammans hitta strukturen i språket. Man lär sig att olika texter har olika syften och hur ämnesspecifika begrepp hänger ihop.


Arbetssättets olika steg

När genrepedagogiken tillämpas i klassrummet talar man om olika faser som lärare och elever går igenom tillsammans. Man behöver inte gå igenom alla steg varje gång och de kan även byta ordning.
Fas 1: Bygga upp kunskap
I det här steget utforskar lärare och elever tillsammans ämnet och skaffar sig kunskap. Eleverna ska inhämta ett lämpligt ordförråd och få förståelse för olika begrepp och uttryck som är kopplade till ämnet.

Fas 2: Dekonstruktion
Lärare och elever tittar tillsammans på en modelltext i den genre som man ska arbeta med. Tillsammans diskuterar man och bearbetar textens syfte, struktur och språkliga mönster.
Fas 3: Gemensamt skrivande
I det tredje steget skriver lärare och elever en text tillsammans. I det gemensamma skrivandet är det läraren som styr samtalet. Han eller hon är den med mer kunskap och kan också stötta eleverna med utgångspunkt i deras redan erövrade kunskaper. Detta förutsätter att läraren har mycket goda kunskaper om både textens struktur och språkliga mönster.

Fas 4: Individuellt skrivande
I den här fasen skriver eleverna egna texter. Som lärare har man nu möjlighet att stötta eleverna i deras skrivande. De har dessutom ett metaspråk, ett språk att tala om språket, som möjliggör att kommunikationen kring texten blir mer effektiv.

Denna cykel har utvecklats av Jim Martin och Joan Rothery utifrån Hallidays språkteori men anpassats för pedagogiska sammanhang.

Samla språket i register
I genrepedagogiken talar man om tre olika variabler som påverkar språket: fältet, relationen och kommunikationssättet.
Fältet handlar om textens ämne. Detta kan vara mer eller mindre allmänt eller specialiserat, mer eller mindre vardagligt eller tekniskt och abstrakt.
Relationen handlar om förhållandet mellan mig som talar eller skriver och den som lyssnar eller läser.
Kommunikationssättet handlar om hur vi kommunicerar, muntligt eller skriftligt.
Dessa faktorer fungerar parallellt i språket för att skapa mening. När man lär sig språk lär man sig anpassa språkets register efter sammanhanget. En text får olika struktur och språk (fält, relation och kommunikationssätt) beroende på vilket syfte den ska ha. Texten ändras beroende på vad som ska kommuniceras, vem eller vilka som är avsändare, på vilket sätt man kommunicerar och vad syftet egentligen är.

Hallidays språksyn
Denna del av genrepedagogiken utgår från den språkteori som lingvisten Michael Halliday formulerat. Han menar att språket finns med i nästan allt vi gör – vi använder det alltid i ett sammanhang. Språket i sammanhanget bestäms av kulturen och situationen. Han menar att även om alla barn har de biologiska förutsättningarna att lära sig språk, så är det de sociala sammanhangen barnet kommer i kontakt med som är avgörande för hur språket utvecklas.
Enligt Halliday har alla språkgenrer en någorlunda fast struktur och specifikt språk. Lär man sig se dessa mönster är det lättare att förmedla det man vill.

Stöttning
Att en person med expertkunskaper vägleder en person som har mindre kunskap i ett ämne förekommer hela tiden i vår vardag. I undervisningssammanhang kallas den här processen för stöttning.
Denna inlärningsteori bygger på Lev Vygotskijs forskning och är central i genrepedagogiken. Vygotskij menade att det är i samspel med andra människor och med modeller att imitera som vi kommer vidare i vår inlärning. Det är när lärandet ligger steget före, i nästa utvecklingsfas, som det är mest utvecklande. I situationer med höga krav och stort stöd lär sig eleverna bäst.



Källor; Lyft språket Lyft tänkandet
Låt språket bära
UR

Inga kommentarer: